Kassa regler och ström av brott

Hur svårt kan det vara? Du har säkert ställt dig frågan, liksom många andra. Hur svårt kan det vara att inte särskriva? I dagens krönika är det äntligen dags för ett av de språkfel som retar allra mest (och flest). 

 

- Men är det egentligen så farligt, undrar den stressade skribenten. 

 

I många fall är särskrivningen inte ett problem, annat än att den stör vår läsrytm och kanske tvingar oss att tänka två gånger för att vara helt säker på vad skribenten menar. Jag tror inte någon hindras i sitt nödarbete när de sker skylten ”Skum släckare”. De flesta grabbar nog släckaren och springer mot branden utan att fundera över om det är något fel på den skumma släckaren. Likaså äter vi nog glatt upp en ”skum tomte” och slickar lystet på en ”kul glass”. Ofta är särskrivningarna i första hand ett litet gupp på vägen, ett gupp som kanske bjuder på ett gott skratt men inte ställer till problem. 

 

Ibland blir det dock lite väl tvetydigt. Man skulle kunna fundera över arbetsmiljön i butiken som skyltar med budskapet ”Om du inte hittar det du letar efter, kontakta vår kassa personal”. Är de så odugliga att de inte kan lägga sakerna på rätt ställe? Och jag är inte helt säker på att vi vänder oss till en ”sjuk gymnast” med fullt förtroende när vi har ont i ryggen. Och vem vill gå på ”herr toalett” eller besöka restaurangen där ”rök fritt” gäller? 

 

Som sagt: särskrivningar leder nog oftare till skratt än till missförstånd!

 

”Gå alltid lätt packad i fjällen” – blir det för tråkigt om man är nykter? 

”Svensk kyckling lever” – men den danska är död? 

”För troende valda” – icke troende göre sig icke besvär? 

”Maskerad kostym” – hur ser den ut om den tar av sig masken? 

 

- Men har inte särskrivningarna ökat ändå, kontrar den noggranne läsaren. 

 

Det finns inget tydligt svar på den frågan. Många tror att särskrivningarna ökat ju mer vårt språk influeras av engelskan, som ju som bekant särskrivs mer än svenskan. Det finns dock inga tydliga bevis för detta, särskrivningar har funnits i alla tider men vi uppmärksammar dem kanske mer ju fler texter vi möter i vår vardag. 

 

Numera skriver vi dessutom alltmer utan att ha tid eller möjlighet att ägna det skrivna den omsorg som vi tidigare gjorde. Frågan är alltså: Har särskrivningarna ökat – eller har vi bara blivit sämre på att ta oss tid att upptäcka våra tvetydigheter innan vi släpper ut texten till allmän beskådan?  

 

Att sedan en och annan skribent kanske skulle må bra av att klistra fast följande text på mellanslagstangenten: ”Är du riktigt säker? – det är en helt annat historia! 

Fråga om språk?

Vi är många som tycker och tänker om språk, ibland i det tysta, ibland i det offentliga. Ofta har vi starka åsikter om vad som är rätt och fel. Ibland funderar vi mer över varför det är som det är.

Det finns naturligtvis många som kan svara på så väl åsikter om språk som frågor om det svenska språket. Vissa med mer kunskap och trovärdighet än andra och idag vill jag slå ett slag för en djup källa att ösa mycket kunskap ur, vårt Språkråd. Vi börjar med att titta lite närmare på några av de vanligaste frågorna som kommer in till det som numera heter Institutet för Språk och folkminnen.

Är det verkligen rätt att använda hen?

Att använda hen som könsneutralt personligt pronomen bör väl anses vara korrekt när ordet fått plats i Svenska akademiens ordlista. Men det är lika korrekt att låta bli för den som så önskar.

Ska det vara de eller dem?

Jag = de och mig = dem, svårare än så är det normalt inte. När du är osäker, fundera på om du skulle använda jag eller mig om meningen handlade om dig själv. Så hittar du lätt lösningen och kan sluta reta upp folk helt i onödan!

När behövs genitiv-s?

Engelska skrivvanor har gjort oss osäkra. Heter det Lina’s bageri och Svensson’s blommor? Nej, bara om skylten är på engelska. På svenska Linas design och Svensons blommor.

Var eller vart?

Vart eller var bor hon? Dagens favorit för språkpoliser som vill sätta andra på plats. I offentligt skriftspråk frågar vart om riktning och var om befintlighet. I många regionala talspråk, bland annat här i Norrbotten används vart i båda fallen. Genom att språket blir mer allmängiltigt när vi flyttar runt i landet så sprider sig detta till andra områden. Eftersom det sällan blir några missförstånd är det enbart fånigt kritisera sådant tal, men man kan ju tänka sig för när man skriver.

Hur många ord finns det i svenska språket?

Den här frågan skulle jag kunna skriva ett långt svar på. Men i stället vill jag tipsa er om en utmärkt funktion – Frågelådan. Den finns både på nätet och som app för din telefon. Här hittar du svar på många kluriga frågor. Språkrådet erbjuder också en samling frågor och svar, här hittar du klurigheter som ”Vem bestämmer över det svenska språket?” och ”Varför finns det både stora och små bokstäver?”.

Ta en titt på frågelådan och frågor och svar om språk på www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/

Om du har en akut språkfråga kan du alltid ställa en språkfråga på Twitter, rikta den till @sprakradgivning så får du svar snabbt!

Vågar du tala klarspråk?

Vi möter språket i många situationer i våra liv, en del lätta och somliga svårare. När kommunikationen mellan människor blir svår händer det ofta att vi lindar in våra budskap och krånglar till det. Men det är just då vi skulle behöva tala klarspråk!

Vi tycker nog alla att det är jobbigt att lämna svåra besked, oavsett om det hör till vårt yrke eller om det är ett svårt privat samtal. Ofta lindar vi in vårt budskap på ett eller annat sätt och gör det snarare svårare att ta till sig och börja bearbeta. Ibland använder vi omskrivningar som är mer eller mindre tydliga, vi har väl alla hört frasen ”han har gått vidare”. Vi har naturligtvis en orsak till att göra på det här sättet, vi kanske vill visa hänsyn eller så är vi rädda för mottagarens reaktion och hur vi ska kunna hantera den.

Att jag skriver den här krönikan just nu har många orsaker, men en mycket viktig orsak är att det är den rosa månaden oktober just nu. Den månad då vi minns många av de som fått ett svårt besked, att de har bröstcancer. Det är naturligtvis ett tufft besked, både att få och ge. Ett besked som jag själv lyckligtvis är förskonad från så här långt. Men en sak tror jag mig veta. Alla tuffa besked mår ändå bättre av att vara tydliga, det blir kanske jobbigt i stunden men i längden är det lättare att ta till sig beskedet om det är tydligt.

Så här kommer några tips om hur du kan göra för att vara tydligare i en svår stund:

• Använd tydliga, enkla ord – undvik yrkesjargong eller termer.
• Skriv eller tala i enkla meningar - linda inte in budskapet i långa krångliga utvikningar, omskrivningar eller dolda budskap.
• Våga vara rakt på sak!
• Våga lyssna på den du talar med!

Det är att tala klarspråk! För många av oss kan uttrycket ”tala klarspråk” ha en negativ klang. Vi förknippar det med att ”säga som det är” oavsett mottagaren känslor eller reaktioner. Men det är inte det klarspråk betyder här, här betyder det ett tydligt, enkelt och konkret språk som låter budskapet synas och höras.

Men en sak är självklar! Klarspråket ska alltid kombineras med en stor dos medmänsklighet och omtanke i svåra stunder – ett svårt budskap ska vara kort, klart och koncist men ändå serveras med en stor dos empati!