Att komma rätt

En fråga jag ofta får är ”varför har folk så svårt att sätta komma på rätt ställe?”. Ofta följt av ”när jag gick i skolan fick man minsann lära sig att…”. I dag är det därför dags att titta närmare på det lilla luriga kommat. Ett tecken som egentligen finns till för att göra allting klarare, men som ibland får precis motsatt effekt.

Häromdagen uppmärksammade jag en mening som fått plats på den för språkroade aldrig sinande källan Avigsidan. Någon hade uppmärksammat en ny guidebok, eller rättare sätt hur guideboken marknadsfördes. Skribenten hade valt att skriva:

”Guiden riktar sig till internationella turister som letar efter mindre

personliga hotell”.

Jag fick tänka efter en stund för här spelade hjärnan mig ett spratt. Våra hjärnor är ju så finurligt funtade att de ofta vill hjälpa oss att hitta rätt även om det finns fel. Det är det är det som gör att vi har så svårt att korrekturläsa det vi själva skrivit, hjärnan byter ut felen mot det som egentligen borde stå på pappret och fintar därmed skribenten.

Men efter en kort stund fann jag det roliga. För vem letar egentligen efter ett ”mindre personligt hotell”. Vi är få som aktivt letar efter hotell modell ESSO-motorvägshotell komplett med fesljummen frukostsbuffé. Eller det stora betongkomplexet i som för tankarna till de tidigare öststaterna, med tillhörande skitig heltäckningsmatta i korridoren. Är det inte så att vi letar efter ett ”mindre, personligt hotell”?

Det lilla lilla kommat betyder så mycket! Ett ”mindre, personligt hotell” är inget betongkomplex. Orden för snarare tankarna till ett litet pensionat eller designhotellet med den överdådiga frukostbuffén. Att kommat kommer rätt är alltså hela grejen.

- Men hur ska man då komma ihåg var man ska sätta kommat? Det är ju så svårt!

Nuförtiden är det inte så svårt att kommatera. Regeln lyder ”sätt kommat där det gör meningen tydligare och enklare att förstå”.

Många minns kommateringsreglerna från sin skoltid med fasa. Förr i världen (som kanske inte var så länge sedan) gällde det att kunna sin grammatik för att kunna kommatera. Då skulle vi ägna oss åt något som kallades för satskommatering, det gällde att hålla reda på huvudsats och bisats. För en del av oss kom detta helt naturligt medan andra fick kämpa för att sätta kommat på ”rätt” plats.

Allt var inte bättre förr, nu är kommateringslivet enklare. Sätt komma när  och där det gör meningen tydligare så har du gjort helt rätt!

Norrlands största husvagn

Mina vänner och jag uppmärksammar ibland annonser och skyltar som inte riktigt säger det avsändaren vill att de ska säga. Ofta beror det på att man inte följer de vanliga skrivreglerna – framför allt missar man att använda det lilla men ack så viktiga bindestrecket.

Norrlands största husvagn….

I dagens tidning stod att läsa om Norrlands största husvagn. Det är dock oklart hur stor den är och det var nog egentligen inte det budskap som avsändaren ville förmedla. Min första tanke var dock att sagda husvagn måste vara helt gigantisk. Den här typen av språkfel är dock förrädiska, vår hjärna hjälper oss gärna att bortse från dem och det är inte alla som börjar fundera över hur stor husvagnen är.

Varför är det så? Jo hjärnan väljer att läsa hela budskapet, inte dess enstaka delar. Hela texten löd: Norrlands största husvagn och husbilshandlare. Ordet största syftar nog i detta sammanhang på efterledet handlare, det är Norrlands största försäljare av husvagnar och husbilar. Men för oss som ibland sätter på oss korrekturglasögonen blir meningen tvetydig och en smula komisk.

Vad hade då behövts för att det skulle bli rätt och otvetydigt? I just denna mening saknas två saker, ett så kallat foge-s och ett bindestreck. Det borde ha stått ”husvagns- och husbilshandlare” så slipper somliga av oss sätta morgonkaffet i vrångstrupen. Bindestrecket behövs just här för att markera att detta ord hänger samman med det sista ledet i nästa ord av samma karaktär. För att slippa framstå som tjatiga skriver vi gärna sim- och solglasögon eller mat- och sovklocka. Vi kan inte skriva sim och mat utan bindestreck för då betyder orden något annat.

Skum släckare och kul glass

Det finns ett särskilt ställe där bindestrecket blir extra viktigt. När vi formulerar budskap till skyltar finns inte alltid oändligt med utrymme. Det blir ofta så att längre ord får ta plats på två rader, och då glömmer vi (eller utesluter) ofta det viktiga lilla bindestrecket som gör hela grejen. Det är då vi får skyltar som pratar om:

• ”skum släckare” - endast för ljusskygga släckningar vilket kan vara en smula opraktiskt om det brinner på dagen
• ”kul glass” - till skillnad från tråkig glass som kanske är smält
• ”varm rätt” – inte kall (och även en för-rätt kan vara varm).

Avsaknaden av bindestreck, både för att markera sammansättningar och avstavningar  leder naturligtvis sällan till missförstånd men däremot till ett och annat höjt ögonbryn. Just denna typ av fel är dock ett av de fel som flest språkbrukare hakar upp sig på, så om du inte vill sticka ut bör du ha koll på dina bindestreck. Men det är klart, det är ju kul att äta glass…

Det saknade foge-s:et får bli en egen krönika för utrymmet här är liksom på en skylt något begränsat. Till dess kan ju läsaren fundera över skillnaden på landvägen och landsvägen.