tisdag 15 april 2014

Det spelar väl ingen roll hur jag stavar?

Jag har sett den ganska många gånger nu. Den där texten som snurrar runt på Facebook och andra sociala medier och som ska visa att det spelar ingen roll om vi sätter bokstäverna i rätt ordning. Vi förstår ju ändå!

"fi yuo cna raed tihs, yuo hvae a sgtrane mnid too. Cna yuo raed tihs? Olny 55 plepoe out of 100 can.
i cdnuolt blveiee taht I cluod aulaclty uesdnatnrd waht I was rdanieg. The phaonmneal pweor of the hmuan mnid, aoccdrnig to a rscheearch at Cmabrigde Uinervtisy, it dseno’t mtaetr in waht oerdr the ltteres in a wrod are, the olny iproamtnt tihng is taht the frsit and lsat ltteer be in the rghi t pclae. The rset can be a taotl mses and you can sitll raed it whotuit a pboerlm. Tihs is bcuseae the huamn mnid deos not raed ervey lteter by istlef, but the wrod as a wlohe. Azanmig huh? yaeh and I awlyas tghuhot slpeling was ipmorantt! if you can raed tihs forwrad it."
Visst är det så att de flesta av oss kan läsa texten, men vi behöver längre tid än vanligt. Och vi får tänka bra mycket mer än vi brukar!

Än har ingen använt det här exemplet för att hävda att det inte spelar någon roll hur vi stavar, men jag möter ofta de som säger att det viktiga inte är hur textens yta ser ut (om den har stavfel eller särskrivningar), det viktigaste är väl ändå om budskapet går fram. Jag är den förste att gå med på att budskapet är viktigt. Men är det inte ändå så att det bästa är om vi på alla sätt underlättar för den som ska ta till sig det vi skriver. Att skriva en text med stavfel, särskrivningar eller syftningsfel går på tvärs med tanken om att det viktigaste är att budskapet går fram, felen ställer sig i vägen.

Att behöva lägga tid på att avkoda budskapet och ta bort onödiga hinder på vägen underlättar inte för läsaren. Stavfel, särskrivningar och syftningsfel kan till och med bidra till att läsaren inte tar texten på allvar. Erfarenhet och undersökningar visar att det inte krävs så värst många fel för att läsaren ska sluta läsa texten och ta till sig budskapet - i stället börjar de leta efter nästa fel. Och i många fall kan det leda till att läsaren börjar undra om den som skrivit texten verkligen vet vad denne pratar om.

Att skriva en text utan synliga fel, med en god struktur och ett tydligt budskap är att göra läsaren en tjänst. Att skriva en text som den ovan (med alla bakvända ord) är att göra läsaren en otjänst och vi vill väl ändå helst vara tjänstvilliga?

tisdag 4 mars 2014

Dåliga meddelanden är dålig reklam

Jobbar du i en organisation som lägger det mesta av sin marknadsföringsbudget på olika reklaminsatser? Tror du ni får igen de pengar ni satsar?

Att slå på stort med stora reklamkampanjer är rätt ibland, men den bästa reklamen får ni inte på det sättet. Den bästa reklamen finns i de texter ni producerar och skickar ut varje dag!

Visst händer det att du skickar e-post, till någon utanför ert företag eller er organisation? Tänker du på vad du skriver och hur det ser ut? Kanske inte, e-posten är en text de flesta inte tänker på. Ändå är det numera vårt vanligaste sätt att kommunicera med våra kunder, medborgare och uppdragsgivare! Att se till att vi skriver bra vardagstexter är billigare än alla reklamkampanjer i världen. Och den vanligaste texten i vår vardag är numera e-postmeddelandet. Så se till att era meddelanden bidrar till bilden av er som professionella och duktiga på det ni gör.

E-posten är inte den enda vardagstexten vi ofta förbiser. Har ni en kundtjänst som kunderna kan chatta med? Har ni funderat över vad handläggarna skriver, vilken ton de har i konversationerna och hur de stavar? Om inte är det hög tid att göra det för här finns en annan marknadsföringskanal. Det behövs tyvärr ganska få stavfel för att kunden ska sluta lyssna och mest börja fundera över om ni vet vad ni pratar om...

Skickar ni kanske automatiska sms till era kunder? Har ni funderat över hur de tas emot av läsarna? Eller har ni mest funderat över vad ni vill ha sagt? Det är hög tid att börja fundera över vad läsarna egentligen vill veta, meddelanden som formuleras med utgångspunkt i vad ni vill ha sagt kan ofta skapa förvirring eller irritation hos mottagaren. Att få ett meddelande om att "felsökning visat att felet ej kvarstår" leder troligen till att kunden känner att ni ifrågasätter om felet överhuvudtaget fanns. Var det det ni ville uppnå?

Nu säger jag inte att ni inte ska göra reklam (vi ska inte göra alla kommunikationsbyråer arbetslösa). Men den bästa bilden av er som professionellt företag skapas genom att ni kombinerar de stora gesterna med de små. Alla texter som kommer från er organisation ska hålla god kvalitet och leva upp till löftena i reklamen! Anlita en språkkonsult som kan hjälpa er sprida kunskapen i organisationen. Då får ni nöjda kunder, som stannar kvar.

Tänk på att bra meddelanden är bra reklam!


måndag 10 februari 2014

Lära sig eller lära om?

Jag delar min vardag mellan att vara språkkonsult och att vara IT-konsult. Språkkonsulten i mig kämpar alltid för tydliga, enkla texter där budskapet står i centrum. Vad IT-konsulten vill i textsammanhang är inte alltid klart....

Idag har jag varit mest IT-konsult, jag har skrivit en RFC (även känt som förändringsförslag på ren svenska). Att skriva en sådan är vardag för IT-konsulten och de jag skriver brukar generellt bli ganska bra eftersom jag samtidigt försöker se till att innehållet förklaras tydligt och välstrukturerat och att jag inte använder krångligare ord än nöden kräver. Men vad är då egentligen krångligare ord än nöden kräver i IT-sammanhang? 

När jag började fundera på det tänkte jag också att ordvalen i en facktext kan ställa andra krav än de vi vanligen tänker på som rent klarspråkliga. Jag tror vi alla är överens om att inte använda ord för att utesluta, men ibland behövs de "uteslutande" orden för att uppnå precision. Vad är då viktigast? Precision eller förståelse hos alla? När olika mottagare av texten har så olika förförståelse för ämnet men ändå måste läsa samma text, vems språkbruk ska man då välja? 

Svaret är egentligen ganska enkelt: vi väljer fackspråket för precisionens skull. Men vi ser också till att det finns en tydlig förklaring för den som inte är insatt i fackområdet. Den fackkunnige får helt enkelt lära sig att förklara med enkla ord och den icke fackkunnige får lära sig förstå facktermerna. Så alla ska lära sig, och lära om! 

Sen var det ju det där med att alla texter ska vara tydliga, enkla och begripliga oavsett vilka ord vi använder! Att använda facktermer ger inte något frikort för en text med snårig struktur eller dålig meningsbyggnad....

tisdag 4 februari 2014

Nya ord - ett språk som utvecklas

Eftersom jag var i Thailand över jul och nyår lyckades jag missa en av språkårets stora begivenheter, Språkrådets nyordslista. Men det är ju inget som man inte kan ta igen så nu har jag äntligen läst den. 

De flesta orden har jag inte stött på förrän i denna lista, mer än det numera mycket vanliga 5:2-diet (ni vet när jag får 5 chokladbitar och min kompis bara får två eftersom hen går på diet). Men listan innehåller också sådana roliga uppfinningar som: betalskugga, bjudkaffe, e-cigarett, fädbodifiering och hästlasagne. Vill du veta mer eller hitta fler nya skapelser kan du läsa här.

Att nya ord uppstår, och gamla slits ut, är något som många har åsikter om. Orden i nyordslistan brukar oftast mötas med nyfikenhet eftersom de sällan hunnit bli så vanliga att någon börjat reta sig på dem. Annat är det med nya ord som börjar sticka ut av en eller annan anledning. En sådan anledning kan vara språkpolitiska ställningstaganden av enskilda grupper av språkbrukare, ett sådant exempel är hen. En annan anledning kan vara att en grupp språkbrukare tenderar att överanvända vissa ord för att visa upp sig eller utesluta andra grupper, tänk corporate bullshit. Är du verderbörligen uppretad? Bra då kan vi alltså börja konstatera att språk väcker känslor.

Lika illa kan det vara med ord som försvinner ur vårt språk för att vi inte använder dem. Det mest uppenbara beviset på att detta är ett problem är reaktionerna på vissa sociala medier när en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista kommer ut. Då uppstår alltid diskussion om de stackars ord som inte längre får vara med. Men handen på hjärtat, hur ofta har du på senaste tid använt ord som: agraffnål, flärdlitteratur och bankruttör? 

Att ord tillkommer och försvinner ur språket är något vi får leva med. Det är ju trots allt vi, språkbrukarna, som orsakar dessa förändringar genom vårt sätt att använda orden. Det är inte Språknämnden som hittar på de nya orden eller Svenska Akademien som avskaffar de gamla, även om man skulle kunna tro det på reaktionen hos visa brukare. För övrigt är det ju inte förbjudet att använda ord som inte finns i SAOL. Så om du vill läsa flärdlitteratur står det dig fritt!



måndag 27 januari 2014

Hur man undviker att gå vilse i sitt eget språk


- Hur går det med progressen i ditt projekt? Har du allokerat nödvändiga resurser i enlighet med behovsanalysen? Har du ratat (rejtat) riskerna? 

Jag trodde inte mina egna öron, var det verkligen jag som sa så? Blev jag till slut den förtappade managementkonsult jag svor aldrig bli?

Svaret är tack och lov ett rungande NEJ! Jag har alltid haft kvar min förmåga att läsa, förtydliga och strukturera både mina egna och andras texter (en förmåga som uppskattas storligen av floskeltoppar till kollegor genom åren). Och jag klämmer bara ur mig ord som allokerat, implementerat, progress och iteration när jag är trött. Annars lever jag fortfarande som jag lärde: enkla ord är bättre än svåra och ingen vinner på att vi döljer budskapet bakom fina ord och taskigt byggda meningar (utom möjligen den som medvetet vill förvilla).

Under en period i mitt liv stod det dock inte språkkonsult (eller något därmed jämförbart) i mitt anställningsbevis. Det stod verksamhetskonsult och jag talade dagligen om processer och projekt. Men jag slutade aldrig stå upp för effektiviteten som uppstår när vi alla är överens om vad vi menar med olika roller, aktiviteter och ansvarsområden, och med själva ordet process för den delen. Jag har aldrig varit terminolog i mitt dagliga arbete, men jag har samma utgångspunkt: Samma sak ska alltid benämnas på samma sätt och olika saker ska aldrig benämnas med samma ord. Och att tänka terminologiskt är för övrigt en ypperlig utgångspunkt för att strukturera upp verksamhetens krav när man ska bygga IT-system.

Vad har jag då lärt mig på min resa från språkvården till verksamhetsutvecklingsområdet och tillbaka? Jo, att det finns språk i alla branscher (vilket väl inte är någon nyhet för dig käre läsare). Min första tanke, när jag fortfarande var mest språkkonsult, var att: detta måste vi förändra, det här förstår ju ingen som står utanför. Med tiden har jag dock kommit till insikt om att det bästa sättet att nå framgång i den dagliga kommunikationen är att balansera anpassning och påverkan. Det vill säga att anpassa sig när striden inte är värd att ta (det kanske är något annat som är viktigare idag än om vi ska använda iteration eller upprepning) och att påverka när man kan. Bästa sättet att nå framgång är att först lära sig branschens språk (anpassning) och sedan påverka och motverka det som verkligen bidrar till otydlighet, missförstånd eller avstånd till mottagaren.

Men jag har också lärt mig en annan sak. Det finns en myt som säger att styrelserummet kräver ett visst språk. De höga farbröderna (det är oftast farbröder) sägs vilja höra alla dessa floskler. Men det mina kära vänner är inte sant. Jag vet av egen erfarenhet att även inom styrelserummets väggar krävs tydlighet, och det finns inget bättre sätt att ta bra beslut än att vara säker på att alla förstått och accepterat budskapet. Bra beslut kräver enkla ord och tydlig meningsbyggnad. Då riskerar man inte att gå vilse, vare sig floskeldjungeln, styrelsespråkslabyrinten eller i sitt eget språk.

Att jag numera skriver alla mina texter i två versioner, först skriver verksamhetskonsulten och sedan skriver språkkonsulten om, är något jag får återkomma till en annan gång. Det kanske inte bidrar till effektiviteten men jag är fullständigt övertygad om att det gör under för begripligheten :)

måndag 20 januari 2014

Språksverige bävar

Igår stod det klart, en av Språksveriges institutioner står inför en omvälvande omdaning. Språket i P1 ska byta programledare, och expert. Språksverige (i alla fall den lilla ankdamm som Språkit simmar i) bävar. Vilka ska utses för att styra detta flaggskepp vidare?

I sociala medier spreds, på sedvanligt sätt, spekulationer, rykten och funderingar. Eftersom det i meddelandet från SR redan stod klart vem som skulle ta över programledarrollen koncentrerades diskussionerna kring vem som kommer att bli den utsedde experten. Här blandades önskemål (Tove Andersson, programledare för Språkkollen i P4 Värmland) och mardrömmar (Björn Ranelid, ytterligare presentation överflödig) om vartannat. Två tydliga kriterier gjorde sig synliga (om än outtalade). Experten ska ha god teoretisk förankring – och – experten ska inte ha alltför höga tankar om sin egen språkförmåga!

Jag vill lägga till ytterligare ett kriterium. Ett kriterium jag anser vara minst lika viktigt som de ovanstående. Experten ska i samspel med programledaren väcka, utmana och bevara intresset för vårt fantastiska och mångfacetterade språk. Detta, om något, tycker jag att Lars- Gunnar Andersson och Anna-Lena Ringarp lyckats med. Många uppskattar Lars-Gunnars underfundiga sätt att slingra sig som en orm i språkets labyrinter. Andra tycker förvisso att han inte är tydlig nog, eller att han använder fel argument.

Många av oss lever med bilden av att vetenskapen ska vara exakt, svart eller vit. Men så är inte fallet, i alla fall inte i fallet språkvetenskap. Många av oss har också bilden att det språk vi lärde oss från början (i skolan) är det rätta språket. Så är sällan heller fallet eftersom språket förändras.
En sak är dock säker, språk är personligt. Därför reagerar vi alla mycket olika på de olika företeelser som finns på mediearenan när det kommer till att väcka intresse för svenskan. Där finns vi som lyssnar intresserat, och gillar att program och böcker finns. Och de som mer hänger upp sig på att experten ibland har fel (enligt deras tolkning av det inte alltid solklara språket) och därför inte kan tänka sig att läsa eller lyssna.

För min del handlar det om att hänga med i det som många språkintresserade utanför ankdammen diskuterar. Därför vill jag läsa Fredrik Lindströms böcker och lyssna på språket. Fredrik får vi nog inte tyst på inom överskådlig framtid och min förhoppning är att programmet Språket får en programledare och expert som liksom de nuvarande kan väcka och bevara allmänhetens intresse för språkets underfundigheter.


Tack Lars-Gunnar och Anna-Lena för ett väl förrättat värv! Och lycka till Emmy Rasper! Nu väntar vi med bävan på beskedet om vem som egentligen kan anses vara expert.

tisdag 14 januari 2014

När översättaren inte är en översättare

Intresset för maskinöversättningar ökar, på gott och ont. Naturligtvis finns det en poäng i en maskinöversättning i så mån att man kan få en god bild av vad texten handlar om, och om den är värd att översätta (liksom av automatiska textsammanfattningar). 

Men att förlita sig på maskinöversättningar, Google Translate, Babelfish o.dyl. kan minst lika ofta leda till att budskapet går vilse i en text som ingen förstår. Så när man ska välja översättningsmetod måste man nog ändå fundera över vad man egentligen vill med texten, att som i exemplet nedan välja den enkla vägen för en säkerhetsinstruktion kan nog ge oanade konsekvenser....

The explain: 

* Inside contain small spare parts, and please not to put the entrance inside, and the in order to prevevntresult in the asphyxiation. 

* For avoid dangerous, the absoluteness can't give not the full and 3 years old child swim t...o play.

* Please not in the road to wait the dangerous place to swim to play.

* Please not the antenna to hang on the neck, the in order to prevent result in the asphyxiation.

* Falsely be to using antennaing may result in dangerous, the absoluteness can't give not the full and 3 years old child swim to play.

* Because of the design on the function, can have the sharp place, and please in usage hour attention.

* Unless normal usage, refresh battery in the car may result in damaged, become angry, leak the liquid. Please notice the following items specially:

* Short Circuit the hour can produce the big electric current, and at this time please keep off the vehicle.

* Please proceeds agains in the ceasing empress to refresh, right already the car that conduct electricity proceeds agains to refresh, and will danger is take placed.

* When arrives the water, please not usage, then avoid the occurance the danger.

* Please not to put into the water inside or fire. Please not from the decomposition or stick the plastic cloth, decals.

* Please not the fire's neighbourhood, heat, that place the spirit swim to play or take care of.

* While refreshing invite the charger of appropriation usage.

* Unless the normal usage, battery in the remote control may result in damaged, become angry, leak the liquid.

-Please notice the following items specially:
--The remote control inside please nots the usage to refresh the battery.
--Please not not new, the old battery use, please not at the same time to use at the same time the battery of different field.
--Please battery of positive, the anode pack right of position.
--Please in swim to play the empress to take out the battery.
--Flow into the eye in case of the battery liquid, and please flush with the large quantity clear water immediately, and cure. If the arrive the skin or clothes, Please flush with the large quantity clear water immediately.

* Please not to close to the hair, finger, clothes to run about the inside's vehicle, in order to prevent quilt involvement.