Dataspel – bra eller dåligt för språket?

Jag får ofta höra att språket blir sämre. Riktigt vad det innebär är inte alltid tydligt men en sak är säker, många anser att språket blir sämre i takt med att vi använder datorer, sms och chattfunktioner i allt större utsträckning. Men är det egentligen så?

Eftersom jag tycker det är lämpligt att bygga den här typen av resonemang på fakta och inte på åsikter har jag försökt ta reda på vad fakta egentligen säger. Vi kan konstatera tre saker, om de sedan betyder att språket blir sämre eller bättre är upp till läsaren att bedöma.

Svenska elever har sämre läsförståelse

Enligt Skolverket (som väl får anses ha koll på fakta) har svenska elevers kunskaper i läsförståelse försämrats under det senaste decenniet. Som underlag används den i sammanhanget inte helt obekanta PISA-undersökningen. Framför allt ser man en stor nedgång hos redan svaga läsare där var femte svensk elev (15-åring) inte når upp till en ”grundläggande nivå i läsning. Grundläggande nivå är den nivå som behövs för att kunna tillgodogöra sig andra kunskaper, till exempel i matematik eller historia.

Man pekar på flera orsaker men en viktig orsak är förändrade levnadsvanor där ungdomar i dag i många fall läser mindre än vad tidigare generationer gjorde. Tiden ägnas i stället åt andra saker, så som exempelvis dataspel. Läsandet har även förändrats, i dag läser vi mer på skärm och ägnar oss därmed mer åt skumläsning.

Språket i sms och e-post är slarvigt

Språket i e-post, chatt och sms är annorlunda än det vanliga skriftspråket. Ofta använder man förkortningar. Man bryr sig mindre om skrivregler som stor bokstav. Många märker att ungdomarnas språk blir annorlunda och är oroliga över att ungdomarnas skriftspråk ska bli slarvigare.

Men forskare menar att man inte behöver vara orolig, de menar att ungdomarna utvecklar sitt språk när de sms-ar och chattar. De har funnit att ungdomarna vet att sms, chatt och e-post är olikt annat som de skriver. De kan berätta hur de skriver i sms, chatt och e-post. De kan säga varför de skriver så, och de väljer att skriva på annat sätt när de ska skriva texter i skolan. Enligt forskarna säger ungdomarna att det inte är viktigt hur de skriver på fritiden. På fritiden är innehållet viktigare än språket.

Mer dataspel ger bättre engelska

Men samtidigt visar forskningen att elever som spelar dataspel minst fem timmar i veckan får bättre betyg och lyckas bättre på nationella prov i engelska. Spelandet bidrar till att utveckla ordförrådet. Det finns ett tydligt samband mellan spelande och kunskaper i engelska.

De elever som gjorde bäst ifrån sig på nationella prov spelade dataspel minst fem timmar i veckan. En uppenbar effekt av spelandet var att ordförrådet utvecklades. De flitiga spelarna använde oftare svåra ord – ord bestående av minst tre stavelser – som opportunities (’möjligheter’), surrender (’ge upp, överlämna, kapitulera’) och furthermore (’dessutom’).

De som var bra på svåra ord fick också de bästa uppsatsbetygen i de nationella proven. Höga uppsatsbetyg lade i sin tur grunden för höga vanliga betyg. Pojkar ägnar i genomsnitt mer tid åt dataspel än flickor. Forskarna noterar att flickor i regel presterar bättre än pojkar i skolan. Men här var rollerna omvända – tack vare dataspelandet.