Att komma rätt

En fråga jag ofta får är ”varför har folk så svårt att sätta komma på rätt ställe?”. Ofta följt av ”när jag gick i skolan fick man minsann lära sig att…”. I dag är det därför dags att titta närmare på det lilla luriga kommat. Ett tecken som egentligen finns till för att göra allting klarare, men som ibland får precis motsatt effekt.

Häromdagen uppmärksammade jag en mening som fått plats på den för språkroade aldrig sinande källan Avigsidan. Någon hade uppmärksammat en ny guidebok, eller rättare sätt hur guideboken marknadsfördes. Skribenten hade valt att skriva:

”Guiden riktar sig till internationella turister som letar efter mindre

personliga hotell”.

Jag fick tänka efter en stund för här spelade hjärnan mig ett spratt. Våra hjärnor är ju så finurligt funtade att de ofta vill hjälpa oss att hitta rätt även om det finns fel. Det är det är det som gör att vi har så svårt att korrekturläsa det vi själva skrivit, hjärnan byter ut felen mot det som egentligen borde stå på pappret och fintar därmed skribenten.

Men efter en kort stund fann jag det roliga. För vem letar egentligen efter ett ”mindre personligt hotell”. Vi är få som aktivt letar efter hotell modell ESSO-motorvägshotell komplett med fesljummen frukostsbuffé. Eller det stora betongkomplexet i som för tankarna till de tidigare öststaterna, med tillhörande skitig heltäckningsmatta i korridoren. Är det inte så att vi letar efter ett ”mindre, personligt hotell”?

Det lilla lilla kommat betyder så mycket! Ett ”mindre, personligt hotell” är inget betongkomplex. Orden för snarare tankarna till ett litet pensionat eller designhotellet med den överdådiga frukostbuffén. Att kommat kommer rätt är alltså hela grejen.

- Men hur ska man då komma ihåg var man ska sätta kommat? Det är ju så svårt!

Nuförtiden är det inte så svårt att kommatera. Regeln lyder ”sätt kommat där det gör meningen tydligare och enklare att förstå”.

Många minns kommateringsreglerna från sin skoltid med fasa. Förr i världen (som kanske inte var så länge sedan) gällde det att kunna sin grammatik för att kunna kommatera. Då skulle vi ägna oss åt något som kallades för satskommatering, det gällde att hålla reda på huvudsats och bisats. För en del av oss kom detta helt naturligt medan andra fick kämpa för att sätta kommat på ”rätt” plats.

Allt var inte bättre förr, nu är kommateringslivet enklare. Sätt komma när  och där det gör meningen tydligare så har du gjort helt rätt!