måndag 27 januari 2014

Hur man undviker att gå vilse i sitt eget språk


- Hur går det med progressen i ditt projekt? Har du allokerat nödvändiga resurser i enlighet med behovsanalysen? Har du ratat (rejtat) riskerna? 

Jag trodde inte mina egna öron, var det verkligen jag som sa så? Blev jag till slut den förtappade managementkonsult jag svor aldrig bli?

Svaret är tack och lov ett rungande NEJ! Jag har alltid haft kvar min förmåga att läsa, förtydliga och strukturera både mina egna och andras texter (en förmåga som uppskattas storligen av floskeltoppar till kollegor genom åren). Och jag klämmer bara ur mig ord som allokerat, implementerat, progress och iteration när jag är trött. Annars lever jag fortfarande som jag lärde: enkla ord är bättre än svåra och ingen vinner på att vi döljer budskapet bakom fina ord och taskigt byggda meningar (utom möjligen den som medvetet vill förvilla).

Under en period i mitt liv stod det dock inte språkkonsult (eller något därmed jämförbart) i mitt anställningsbevis. Det stod verksamhetskonsult och jag talade dagligen om processer och projekt. Men jag slutade aldrig stå upp för effektiviteten som uppstår när vi alla är överens om vad vi menar med olika roller, aktiviteter och ansvarsområden, och med själva ordet process för den delen. Jag har aldrig varit terminolog i mitt dagliga arbete, men jag har samma utgångspunkt: Samma sak ska alltid benämnas på samma sätt och olika saker ska aldrig benämnas med samma ord. Och att tänka terminologiskt är för övrigt en ypperlig utgångspunkt för att strukturera upp verksamhetens krav när man ska bygga IT-system.

Vad har jag då lärt mig på min resa från språkvården till verksamhetsutvecklingsområdet och tillbaka? Jo, att det finns språk i alla branscher (vilket väl inte är någon nyhet för dig käre läsare). Min första tanke, när jag fortfarande var mest språkkonsult, var att: detta måste vi förändra, det här förstår ju ingen som står utanför. Med tiden har jag dock kommit till insikt om att det bästa sättet att nå framgång i den dagliga kommunikationen är att balansera anpassning och påverkan. Det vill säga att anpassa sig när striden inte är värd att ta (det kanske är något annat som är viktigare idag än om vi ska använda iteration eller upprepning) och att påverka när man kan. Bästa sättet att nå framgång är att först lära sig branschens språk (anpassning) och sedan påverka och motverka det som verkligen bidrar till otydlighet, missförstånd eller avstånd till mottagaren.

Men jag har också lärt mig en annan sak. Det finns en myt som säger att styrelserummet kräver ett visst språk. De höga farbröderna (det är oftast farbröder) sägs vilja höra alla dessa floskler. Men det mina kära vänner är inte sant. Jag vet av egen erfarenhet att även inom styrelserummets väggar krävs tydlighet, och det finns inget bättre sätt att ta bra beslut än att vara säker på att alla förstått och accepterat budskapet. Bra beslut kräver enkla ord och tydlig meningsbyggnad. Då riskerar man inte att gå vilse, vare sig floskeldjungeln, styrelsespråkslabyrinten eller i sitt eget språk.

Att jag numera skriver alla mina texter i två versioner, först skriver verksamhetskonsulten och sedan skriver språkkonsulten om, är något jag får återkomma till en annan gång. Det kanske inte bidrar till effektiviteten men jag är fullständigt övertygad om att det gör under för begripligheten :)

2 kommentarer:

  1. Fast för mig är inte iteration och upprepning nödvändigtvis samma sak. Iteration har betydelsen att ta om, ta lärdom av förra vändan och göra bättre. Det ligger liksom i ordet för mig medan upprepa då gör man samma sak om och om igen. Men så är jag en IT-skadad nörd också.

    SvaraRadera
  2. Nej, det behöver inte nödvändigtvis vara samma sak. Men precis som du skriver behöver det inte vara skillnad heller. Jag vill nog påstå att rätt många "iterationer" i IT-branschen är att betrakta som upprepningar eftersom man sällan tar sig tid att lära innan nästa del startar.

    SvaraRadera