Sedan jag flyttade norrut har jag upptäckt en massa
praktiska språkliga egenheter i min omgivning. Förvisso är jag helt övertygad
om att liknande språkliga egenheter är lika vanliga i min tidigare miljö, men
här märks de tydligare. Jag säger inte heller att de nödvändigtvis är lokala
för min nya miljö – men det är här jag lagt märke till dem.
Den första egenheten är mycket lokal, den hör närmare
bestämt hemma i Skellefteå med omnejd. Där är man på tvärs med det mesta som
går långsamt… I alla fall använder man prefixet tvär- för att markera att något
som går fort i betydelsen att det tar lite tid. Jag har fått frågan ”kan du
tvärkolla på det här” av en kollega som ville att jag skulle slänga ett öga på
innehållet i ett dokument. Jag har hört andra kollegor mena att de tvärpratade
med någon i andemeningen att de snabbt växlade några ord. Funderar på om man kan använda uttrycket
”han tvärspringer” för att beskriva sprintern Usain Bolt men har kommit fram
till att språket nog inte är moget ännu!
Den andra egenheten är förmågan att sätta ett negerande o-
framför vilket ord som helt och därmed helt vända på dess betydelse. Häromdagen
blev jag erbjuden ostora ägg, jag har fått höra att mina förslag är obra och
att en person osatt när hen stod upp. Denna konstruktion har spritt sig som en
löpeld över landet och används nu så vitt jag kan se i många sammanhang,
troligen på grund av att den är enormt praktisk.
I sammanhanget kan man naturligtvis även fundera över det i
detta sammanhang tvetydliga ordet ”oskön”. Historiskt är dess betydelse något
som inte är snyggt, men jag vågar påstå att den nya betydelsen snarare är
obekväm!
Bloggens läsare får gärna lämna förslag på ovanliga (!)
o-ord i kommentarsfältet.
En klassiker här uppe är ju oi (inte istoppad).
SvaraRaderaOkrångligt är ett ord jag gillar.
Ohavehaft är en annan variant som jag tror kommer från Arjeplog.